Om byn Gavelhyttan.

Historik och intressanta sevärdheter

Bilder Gavelhyttan december 2010

Bilder från sommaren 2011, veteranmopederna mellanlandar i Gavelhyttan

 

GAVELHYTTANS HISTORIA

Byn Gafwelhytta, numera Gavelhyttan i Ovansjö socken,
finns nämnd som en betydelsefull ort för kommunikation och
industri i många äldre dokument.
Namnet Gavelhyttan härrör troligen från ordet
gavel = utskjutande udde.

Långt innan en bergsmanshytta togs i bruk 1570 förekom
primitiv järnframställning här. År 1943 vid en utgrävning i strömmen
fann man en yxa av diorit, sk. grönsten.
Yxan daterades till "gånggriftstid", alltså ca 2000 f.Kr.

Vid bergsmanshyttan, som i början ägdes av bönder och bergsmän, blåstes tackjärn
som sedan fraktades till Hammarby bruk för att smidas. Tackjärnstillverkningen i byn
upphörde på 1690-talet då hyttan lades i ruiner.

Vid Gavelhytteströmmens utlopp i Storsjön fanns under första hälften av 1700-talet
en skvaltkvarn där Nors byamän malde säd för eget behov. I augusti 1782 fick byamännen
i Nor tillstånd att uppföra en kronotullskvarn med två stenar vid strömmens södra fåra.
Här började den långa kvarnfejden med bruksherrarna och Gerlaksbonden Hans Jansson.

I mitten av 1800-talet uppförde Nors byamän ytterligare en kvarn i Gavelhytteströmmen.
Den kvarnen var i bruk ända fram till 1960-talet.
Idag finns endast ruiner kvar av de två kvarnarna.

I Gavelhyttan har funnits ett stenbrott där man bröt sandsten till byggnadsmaterial
och kvarnstenar. I den så kallade Gävlesandstenen kan man finna en geologisk
sällsynthet, konglomerat, som innebär att rundade bergartsfragment ligger
inbäddade i sandstenen.

I skogen där man kan ana resterna av det gamla stenbrottet finns även en varggrop.

Under århundraden har det varit tät trafik över Storsjön via Gavelhyttan.
Bruket i Hammarby fraktade järn över sjön och på återfärden förde roddarna med
sig olika förnödenheter. När Hammarby bruk inrättade en lancashiresmedja ledde behovet
av smidigare transport till att en sluss byggdes i Gavelhyttan 1867-69.
Slussen var i bruk en bit in på 1900-talet.

I Hülphers bok (1798) kan man läsa att Gavelhyttan var en betydande industriplats
under 1700-talet. Till detta bidrog de goda kommunikationerna via landsväg och
sjöväg både på vinter och sommar. Landsvägen korsar ån på en hög bågbro byggd 1919
av misslyckade kvarnstenar och stora stenar man hittade i hagarna vid strömmen.
Våren 1968 breddades bron och valven förstärktes med betong.

Förutom nämnda verksamheter odlades marken och gårdarna hade boskap för självhushåll.

Gavelhyttan tillhör Nors by och idag finns åtta gårdar varav sju är åretruntboende.
Under 1700-talet var det flera hus i byn då även Kvarnbacken var bebyggd.
På kartor från Nors laga skifte 1842-43 kan man se att strax söder ut vid Storsjöns strand
fanns byns fäbodvall.

 

Sammanställt av Kjerstin Karlsson i Gerlaksgården
källor:
Länsmuseet Gävleborg, Gavelhyttan. www.lansmuseetgavleborg.se
Ovansjö hembygdsförening. Jubileumsskrift Sandviken 1982
Erik Wikberg, Gefle Dagblads Hembygdsbibiliotek III Gävle, 1953

Så här har byn förändrats under århundrandena
Öppnas i separata fönster

1759
1789
1842
1875

kartor samlade av Catarina Bondegård, från Lantmäteriets Historiska kartor

 

Om byn Gavelhyttan Om gårdarna i byn Gavelhyttans Intresseförening Vad har hänt i byn? Startsidan